Ok, jag får la erkänna att även jag själv som barn ääälskade klistermärken - till min kära mors besvikelse. Jag satte dem överallt, verkligen överallt.
På parketten, på byråar, frysen, stolar, toaletten, ja i princip överallt.
Men mamma hade ett vapen emot detta. Barnolja.
sonens byrå är bombarderad utav märken... |
Sedan tog hon hjälp utav bilens isskrapa, och voilá så var det jobbiga lilla klistermärket borta.
Och inte en repa eller uns till geggigt lim kvar på platsen.
Så tack mamma att du alltid hade det så fint. Nu ska jag gör detsamma, för som man vet så faller inte äpplet så långt ifrån trädet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vad rar du är som lämnar mig en kommentar. Det är kul att få höra vad du tycker och tänker!!
Ha en underbar dag!! Kram!